Blev inget slalomåkande för barnen kännde sig trötta så istället har vi haft skönhetssalong för marsvinstanterna i stora buren.

Så de tio damerna där och så skinnyn Hjördis som växlar, på egen hand mellan att bo i stora buren och en egen mindre har kollats igenom, så de inte har gjort sig illa eller så och fått klorna klippta och de små söta trampdynorna insmorda så de blir mjuka och goa.

Långhårs damerna har fått "frisyrerna" fixade, barnen gillar att vara hårfrissor!

Letade bland äldre bilder i bloggen och hittade denna.

Detta är mitt första marsvin Snoddas, en släthårig herre som jag fick som barn.Var nog runt 5 år då han kom.

En urmysig gosse som sedan fick sällskap av brorsans marsvin Tussen.

Snoddas hängde med på husvagns semestrarna om somrarna och hann vara både till öland och västkusten flera gånger.

Dog för övrig på en västkust semester så vi fick åka hem några dagar tidigare än planerat för att ha begravning på "hemma plan".

De två hanarna som fick bli burkamrater igår ser ut att trivas bra tillsammans.

De ska få ta en större bur i dag som är 120x60 cm , den de har nu är lite mindre.

Vår senaste tillskott bland marsvinen är ju "Alf".

Eftersom jag inte hade någon liten gosse som han kunde få gå tillsammans med , är lättast att sätta i hop en ung hane med en vuxen, så har han gått själv.

Har haft fundering på att kastrera några nu ensamma hanar så de kan få gå med honor, tror Alf skulle må som en prins i stora flock buren med 10 damer men tänk om han inte skulle klara kastreringen och dö!!

Nej, vågar inte kom jag framtill och vad gör man då!

Har lyckats sätta i hop två vuxna hanar tidigare, kan dock vara svårt då de ofta bråkar och kan bli rejäla slagsmål, men som sagt har lyckats tidigare och det var ju en utväg.

Lunkarya hanen Eskil tyckte jag skulle kunna passa och de fick träffas för några dagar sedan på golvet en stund innan de flyttade in i en "ny" bur på 120x60 cm med två hus och tunnel, viktigt att de kan ha olika hus om de vill.

Lite smått jagande och kurrande men sedan var de goa vänner, så nu är Alf och Eskil bästisar.

I dag har jag tussat i hop två andra vuxna hanar och nu efter några timmar så går det fortfarande bra så jag hoppas det fortsätter så, då är det inga ensamma hanar här om detta funkar och man vill ju att de ska ha en burkompis såklart.

hHar kikat lite på vad jag har för bilder i den här datorn och så dök "Guldis killen" upp, tagna här under hösten.

Han heter Luneas Opuz men kallas mest för "Guld killen" här pga sin stiliga guldfärgade päls.

Här kommer en bild som nyss är tagen på Linnea och vår goa kille Bergatrollets Alfons, mest kallas "Alf", här ligger de bekvämt och kikar på tv.

Blir mycket mysande med den killen.

Här går dagarna snabbt och i dag är jag helt ledig utan några tider att passa, det är så skönt.

I går var barnen och jag på marsvinsutställning och jag som fortfarande är väldigt trött tänkte tanken på morgonen att OM vi har tur så får vi visa våra marsvin innan lunch pausen och OM vi INTE går till final kan vi vara hemma tidigt, konstigt resonemang men är man trött så är man...

Roligt i allafall att komma i väg och träffa några väldigt trevliga vänner.

Inget av de fyra vi hade med gick till final denna gång så min hypotes om att åka hem vid lunch hade kunnat bli verklighet om jag inte gått och blivit förälskad.

Det sa bara klick då vi såg honom och vad ska man göra när det visar sig för att föremålet för ens kärlek dessutom tilläts flytta hemifrån efter att ha visats upp!

Kände genast i hjärtat att den grabben ska med mig och barnen hem och så blev det. Ett sådant sött,mysigt och ovanligt marsvin kan man bara inte säga nej till.

Han är en stor grabb med namnet "Bergatrollets" Alfons, fast vi kallar honom ofta för Alf kort o gott.

Han är av rasen lakeland men ser mest ut som en rex eller teddy i pälsen som är vit och glänsande då han är satin, ögonen så röda o fina.

Ingen av föräldrarna eller de närmaste i släkten är satin men finns säkert någonstans lite längre bak.

Alf ser ut som en liten isbjörn och är så fin, en riktig kelgris.

Han bor ensam just nu men kommer så småningom att få en kompis.

I morse fick han och de övriga persilja och nyss har de smaskat på morot.

Ett blått hus tyckte vi passade "isbjörnen".

Min mamma var förbi en stund i dag och hon tyckte också han är såå fin

Alf är väldigt snäll och är så mysig att ha uppe. 

Tur tyckte barnen att vi kom i väg till utställningen annars hade kanske aldrig Alf hamnat här och jag är inte sen med att hålla med dem,aldrig att vi släpper i väg honom , här ska han alltid bo!

Hjördis som gillar att pendla mellan stora buren och en liten egen har nu kommit på att det är superskoj att ta en tur på golvet i marsvins rummet då och då också. Därför har hon nu även fått "ett trappsteg" uti det fria från sin lilla bur också.

Mycket försigkommen tjej!

I dag har hon nog varit ute flera gånger på golvet.

Annars gör hon alltid så att på kvällen hoppar hon in i stora buren och finns alltid där på morgonen men sedan under dagen alternerar hon om hon har lust.

Tur man har galler framför alla hanarna, när hon kilar förbi de som bor nederst och morsar...